Ibland när jag läser en bok händer det att jag blir sådär småförälskad i berättarjaget. Brukar detta någonsin hända er? Första gången jag kan minnas att det hände var när jag läste Eureka Street av Robert McLiam Wilson för en sådär tio-tolv år sedan. Sist det hände var när jag läste Illusionisten av John Fowles. (Min absoluta älsklingsbok.)
Just nu läser jag Rädd att flyga av Erica Jong. Jag sprang på den på ett antikvariat strax efter att ha läst Maria Svelands - Bitterfittan (där det ofta refereras till Rädd att flyga) och jag köpte den naturligtvis direkt. Sen har den legat och väntat under våren när studielitteraturen och 1200-sidor Atlas Shrugged av Ayn Rand tagit all lästid.
Jag har inte läst klart Rädd att flyga än, men har just nu en pågående förälskelse i Isadora Wing som är berättarjaget. Hon är så ärlig och motsägelsefull och fin och mänsklig. Jag vet inte om det är så att jag plockat upp den här boken i exakt rätt ögonblick i mitt liv, men det känns som att den är precis vad jag behöver just nu. Må så vara att jag är hormonell och emotionell och allmänt sådär bara... Existentiell. Men den ställer frågor och ger svar på sådant jag själv funderat mycket kring de senaste åren. Jag känner igen mig i nästan varje ord och det känns så befriande just för att det blir så ärligt. Ligger i sängen och rodnar, fnissar, ångestvrider och känner mig insiktsfull. Och jag vill bara gå ut i livet igen och vara sådär fri och bara... LEVA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar