Advent

Nu är det bara glöggen som saknas... Ikväll blir det dock julgalan på Friends Arena med jobbet.

Huvva

Lyckades slita sonen från Bärgarns hejdlösa historier för att visa honom vintern som så plötsligt kom till stan. Han är aningens skeptisk till snö än så länge. Men det är inget jag nödvändigtvis ser som något negativt, vinterhatare som jag är.

På gränsen till nervsammanbrott

Samma sekund som F's fötter nuddade golvet när han vaknade imorse så sprang han ut i vardagsrummet, satte sig i soffan med paddan i knät, letade upp Netflix och tryckte på play. Och alltså jag vet inte om jag pallar en dag till, varje vaken timme, med Bärgarns hejdlösa historier. Om och om och OM igen.

Väck mig

framåt vårkanten. Pallar fan inte detta.

November #2

Some indulgance

Fredag. Sonen somnade före tio för första gången på snart tre veckor. Egentid... Aaaah. Nu kolla film - Ted och moffla Ben & Jerrys. Sen förmodligen somna i soffan.

November

Ute är det mulengrå och blötklibbig november. Sonen är grymt uttråkad och jag har slut på idéer så vi kollar på Pino. På romani. Det enda som står till buds på TV just nu. Jag får själv hitta på vad de säger. Vet inte hur pass framgångsrikt dock, F kör med en buss över mitt ansikte. Jag tolkar det som ett tecken på ointresse. Bara typ en vecka kvar hemma nu.

Ödets ironi

Så jag sökte annat jobb igår men när jag kom till jobbet idag så blev jag inkallad till chefen som erbjöd mig fast på den tjänst som jag haft som vikariat sedan i våras plus att jag får behålla mitt roliga sidouppdrag. Så kanske blir jag kvar ändå, men i ny befattning och med bättre lön. Känns helt okej det också. Kanske att det blir lite champagne, men i betydligt mindre mängd än sist.

Jag gör't!

Jag söker nytt jobb! Bort från stället jag varit på i snart åtta fucking år. Det värsta som kan hända är att jag inte får det.

Champagne!!!

Lite småfull!

Fan, min tur att gå upp imorgon.

Nästa gång

jag får för mig att klippa lugg, påminn mig om att jag inte orkar trimma den en gång i månaden och vad låååååång tid det tar för den att växa ut igen. Okej? Okej!

November

Vilken fantastiskt fin dag, man kan knappt fatta att det är i mitten av november. Passade på att ta en promenad i solen och värmen, försökte rensa bort sorgsna tankar och tyngda hjärtat. Det gick inget vidare. Gör ont ändå.

Plötsligt händer det

Vi har fått förskoleplats! Till slut fick vi förtur och får börja redan till december. Hurra! En sten föll från bröstet. Och plötsligt har jag bara två veckor kvar hemma med sonen. Det känns lite läskigt att lämna bort honom till människor man inte känner. Men det blir bra för honom, få kompisar och aktiveras hela dagarna. Det känns ändå lite vemodigt, som en ny tid börjar nu.