A round of applause...

Jaha då får vi se om det blir grusplan eller allsvenskan nästa år.
Ja, jag är nervös... (Och tror det blir grusplan)

Är förresten äntligenäntligen klar med hemtentan. Fan vad skönt det känns. Jag tycker till och med att jag gjort mig förtjänt av en sådan där långsamt eskalerande applåd. Ni vet som man ofta ser i kärleksfilmer när de får varandra på slutet på offentlig plats (till exempel en flygplats) och någon ensam person börjar klappa händerna och fler och fler hänger på. Till slut står hela ankomsthallen upp med ett fånigt leende på läpparna och applåderar. Helt sjukt. I alla fall, en SÅN applåd vill jag ha nu efter allt mitt kämpande. För det är jag värd. Hehe