Man får ta vara på de korta stunderna av ledighet på kvällar och helger. Igår var vi ute på vår favoritstrand och njöt av solen, sommaren, och vinden som fläktade kinderna lite lätt, sanden som brände under fötterna och några svalkande simturer i det 21-gradiga vattnet. Tänk om man hade det så när man hade det som sämst. Det här har jag längtat efter, en svensk sommar som den här. Underbart!
Och trots en halvtråkig VM-final så kändes det bra att Spanien vann till slut. Synd att inte Uruguay slog Tyskland också. Känns tomt nu när VM är över, tur man har The Wire-boxarna att kolla om.
Idag hade jag köpt en Ramlösa och satt på T-Centralen och väntade på tunnelbanan samtidigt som jag försökte öppna korken på flaskan. Trots upprepade försök så gick det... Ska vi säga... MINDRE bra. Eller alltså, det gick inte. Alls. Och jag var sjukt törstig och började känna mig lätt gråtfärdig (hormoner) ju mer jag försökte. Det brukar ju inte direkt vara någon större grej att öppna en kork på en Ramlösaflaska liksom. Men så kom en medelåldersman förbi och ba: Vill du ha hjälp att öppna flaskan? Du såg så himla förtvivlad ut att jag var tvungen att vända tillbaka och se om du behövde hjälp. Så tog han flaskan och öppnade den, samtidigt som jag nästan blinkade bort en tår av tacksamhet för hans lilla men ändå stora insats och stammade fram ett tack. Jag har dock sällan känt mig så mesigt tjejig i hela mitt liv tror jag. Jag väljer att skylla på mina veka handleder. Och jag har fortfarande ett rött skavsår på ett finger efter mina ihärdiga skruvförsök. Skrattar lite åt mig själv när jag tänker på hur förtvivlad jag måste sätt ut då han till och med var tvungen att vända tillbaka för att hjälpa mig. Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar