söndag, december 20, 2009

Tonårsnostalgi

Plötsligt kom Smells like teen spirit och jag faller typ ett halvt liv tillbaka i tiden. Jag var 16 år och full av hormoner och förvirrad tonårsångest. Och man kunde inte kunde umgås tre tjejer samtidigt men tyckte att man var vuxnast i världen. Sov över hos kompis i Solna typ varje helg för att hennes föräldrar var aldrig hemma. Det var en tid då MTV fortfarande visade musikvideor och man åkte pulka i Hagaparken på natten, drack folköl 3,5 med Dextrosol, skrev dagbok och ätstörningstävlade. Och det var avslutningar ute på Djurgården, häxblandning, första fyllan, ensamhetskänslan av att ingen fattar nånting, försöka smyga in mitt i natten för att man var sen och mamma som ändå alltid var vaken och pappa som alltid sov. Tristessen i att bara hänga på McDonalds på Hamngatan med en cola och en längtan efter att fylla stora 18. Hångel till Kräm (Kent) på tunnelbanestation på linje 19, blue saints och smygrökning. För mycket smink, vattenfestival, eurodisco och olycklig kärlek. Färgade håret nästan svart, vassa eyelinerblickar, auktoritetstrots, ifrågasättande, identitetssökande, frigörelseprocess...

Och jag saknar det faktiskt lite grann. Och jag undrar vad mitt 16-åriga jag skulle tycka om hon mötte sig själv som 32-åring. Haha.

4 kommentarer:

Jess sa...

Hon skulle tycka du var en gammal kärring och säga åt dig att lägga ner och ba låta na va liksom!!! ;) Hehe...

tom_around sa...

Rejäl backe i Hagaparken! Jag gjorde det samma, fast i Slaktarbacken ngn kilometer bort.

C sa...

tom_around: Slaktarbacken låter som typ den bästa pulkabacken ever. Jag kanske får ta och kolla upp den nu under julledigheten någon kall och snöig natt för att återuppliva gamla minnen. :)

Jess: Hehe, kanske men jag tror ändå att mitt 16-åriga jag skulle vara glad över att jag fortfarande har auktoritetstrotsen kvar. Sen vet jag ärligt talat inte om det hänt så mycket på 16 år... Okej frigörelseprocessen är avklarad men annars märker jag ingen större skillnad. Känns som man fortfarande är den där vilsna, identitessökande, förvirrade personen bara att man ställts inför nya grejer liksom. Babbelbabbel. Ehh!

Vad tror ni?

lurksmulan sa...

Ja jääääklarns vad många timmar vi har spenderat på McDonalds på Hamngatan!