Jag längtar till hösten.
Jag längtar till att luften slår om och blir sådär klar och krispig. Jag längtar efter att ta långa höstpromenader, se landskapet slå om i vackra färger, sitta på något café's uteservering i Gamla Stan invirad i en fleecefilt och dricka chaithé, känna doften av brända löv och ris från trädgårdar, äta smörstekta kantareller, tända ljus på kvällarna, höstens sköna vemod, regnet som smattrar mot fönsterbläcket, kyliga stjärnklara kvällar, känsla av nystart (känner alltid det på hösten, som att man får en ny chans med allt efter sommarens dekadens), palla äpplen, fotografera, massa bra konserter... Ååå Stockholm på hösten är underbart! Jag älskar hösten!
Idag är det Stockholmsdagen 080808 och... Det känns som att jag skiter i vilket, regnet skiter tydligen också i vilket, man vill ju inte sticka nosen utanför dörren idag.
1 kommentar:
åh vad du beskriver hösten bra! Precis så är det. Doftar löv, vinden biter i kinden och det är lovligt att ha stickade tröjor på sig!
Skicka en kommentar