Kommer hem till tom och tyst lägenhet efter AW med finaste K. Är lite lätt rosétipsy, äter minimorötter, fuldansar till Dancing on my own (jaaa, som i Girls) och njuter av ögonblicket.
(Och så saknar jag min son. Svider lite i hjärtat när jag ser hans kladdiga handavtryck på TV:n.)
2 kommentarer:
den längtan är den sanna längtan. //Catrine
Ja visst är set verkligen så.
Skicka en kommentar