En eftermiddag i början av februari...

Loggade ut från tråkiga jobbet redan 15:30 idag för att ta en promenad mellan malmarna, över Västerbron. Hem. Behövde gå. Och tänka. Och känslan av att ingen vet var jag är just precis nu. Solen gick ned bortåt Södermalm. Det gnistrade i kyldiset och de spruckna isflaken över Riddarfjärden. Svanarna tvättade sina vingar i vattenhålen. Änderna såg på. Ett borttappat hjärta låg bortglömt på Norr Mälarstrand. Sms-fingrarna för stelfrusna för att plocka upp det, sinnet för slött. På Västerbron. Tittade ut över staden. Stockholm. Kisade mot fyrans buss. Sökte en känsla. Fann den inte. Vill bara vara. Inget mer än så. Melankoli.