Torkan

Saknar att skriva. Sover sämre.

Is this real life?

Grinar över samtiden på en bar. 

Ett tidsfördriv att dö för....

Är djupt nere i pärlplatteträsket nu... 

Depeche Mode

Värt det bara för att få höra Everything Counts live igen. <3

Pretty, pretty, pretty.....

Drar Curb your enthusiasm referenser som ingen förstår. Ler i mjugg. 

T2

Trainspotting 2. Turistar i min ungdom. Blir typ filmkär i Ewan igen. Får akut behov av att återfalla i massa gammal musik. Själva filmen? Den var sådär. 

SKAM

Sällar mig till resten av skaran av medelålders tanter som älskar Skam. 

2017

Året när jag fyller 40. När det är dags att bli sådär behärskat sval. När jag lär mig att lätt tillbakalutad och med ett milt leende betrakta och betänka. När jag börjar läsa böcker igen. Och när jag kommer ut mer. Håller i löpningen bättre. Blir berest, belevad, äckligt ung. Jupp! This is the year, this is the year it all will happen... 

Året började vackert i alla fall... 

Detta år

Upp som en sol och ner som en pannkaka. Hoppas på ett bättre nästa... :-/

Att sjunga som om ingen hör

kent. 

Tack som fan. 

För fyllesången till Kräm på förfesterna, för bästa göra slut-musiken (hela Isolaskivan) genom kärlek, sorg, på dansgolvet, i löpspåret, på tunnelbanan. Typ jämt. Ni har varit en stor del av mitt soundtrack sedan 1995. Även om det inte blev så mycket mot slutet... men tack! I musiken är jag fri, där kan jag vila i att vara mig mig själv. Och med er har jag nog varit det allra mest. ❤

Thailand

The soundtrack of my life

Dina till perfektion skrivna låttexter, din vemodiga röst, den som har berört och följt mig mest genom livet. Idag lyssnar jag igen, med tungt, ledsamt hjärta och tänker att jag är glad att jag hann se dig live och minns det som en av de finaste, mest genuina spelningar jag sett. 

Tänkte härom veckan att om de ändå var tvungna att ge Nobelpriset till en musiker så borde det varit du. Mäster Cohen. 

När jag fick mitt första barn rådde det aldrig någon tvekan om att han skulle bära ditt namn, kanske en larvig, men ändå, liten hyllning. 

Tack, för att du alltid funnits där och tonsatt vemodet, kärleken och livet. Tack för musiken. 

 

"There is a crack, a crack in everything. That's how the light gets in."

[Paus]

Susar in mot Stockholm, X2000 fart. M83 i lurarna. Snön som lamslagit staden när jag varit borta har börjat slaska. Orkar inte höra mer om Trump nu. Orkar inte ta del av mer flöden, nyhets eller sociala. Vore skönt om alla kunde skruva ner tonläget. Blir bra med semester ca snart. 

Vilsen

Känner mig ur takt med tiden och på sned med tillvaron. Det är fan ångestskapande att allt hela tiden blir lite fel och off. Skulle behöva en knuff tillbaka men vet inte hur. Plus tokstressad och sömnlös. 

Blir skönt med Thailandsresa. 35 dagar kvar nu... 

Stolt

Höll en 45 minuters presentation inför ca 70 pers idag. Och för första gången i livet typ höll jag inte på att kräkas av nervositet. Det gick skitbra, var tydlig, strukturerad och kunde svara på alla frågor. Är så stolt över mig själv idag!!!